Omställningslyftet

RISE deltar som en av flera projektpartner i Omställningslyftet. En Vinnovafinansierad förstudie som kommer rapporteras preliminärt i juni med slutrapport i augusti 2021. Förstudien är ett resultat från arbetet inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning och arbetsgruppen Kunskap/kompetens. 

Sverige har stora möjligheter att åstadkomma en hållbar systemomställning av vårt nationella näringsliv och industri. Vi har globalt sett en hög utbildningsnivå bland befolkningen, stort förtroende för våra samhällsinstitutioner och en förhållandevis välfungerande samverkan mellan olika samhällsaktörer, samt stora ambitioner i vår policyutveckling. Det finns goda förutsättningar för en långsiktig utveckling i riktning mot ett fossil-oberoende, klimatsnålt och hållbart näringsliv.  Dessutom finns både en spets och bred i den tekniska utveckling och innovationsarbetet för hållbar teknologi inom klimat t.ex. framtagande av fossilfria bränslen och material, grön energiteknik och klimat-smarta produkter. Sverige kan bli en globala ledare för omställningen där vårt arbete ses som en demonstrator för Europa i framväxten av en grön industriell tillväxt.  

En stor del av Sveriges företag har redan tydligt rört sig mot ökad hållbarhet och den gröna omställningen har tagit stora kliv senaste åren där företagen ser konkurrensfördelar i att ställa om till mer fossilfria, hållbara, digitala eller cirkulära affärsmodeller, men både insikterna och omställningsförmågan är ojämnt fördelad. Små och medelstora företag utgör en mycket stor del av det svenska näringslivet och är idag kraftigt påverkade av den pågående omställningen och behöver många gånger hjälp att identifiera hur de kan ställa om den egna verksamheten för att kunna vara en del i en framtida hållbar värdekedja. Alla kan jobba med att reducera sitt koldioxidavtryck men det hjälper föga om inte verksamheten är kompatibel att arbete med klimatmål och klimatomställning i praktiken. 

Ett initiativ, som kom att kallas Omställningslyftet, växte under slutet av 2020 fram från Regeringens samverkansprogram för Näringslivets klimatomställning med fokus på att ta fram ett nationellt program för att lyfta klimatomställningsförmågan i Sverige. Det framkom i diskussionerna att det fanns ett stort behov av en ökad nationell ”smarthet” som å ena sidan omfamnar komplexitet och systemtänkande samtidigt som det behövdes skapa framdrift för att underlättar rörelser och analyserar för hållbar omställning. Det konstaterades att dagens stödsystem är fragmentiserat och även om det finns mycket stöd, kompetens, strategier och resurser att tillgå så har väldigt många företag svårt att definiera sitt behov och därmed också påbörja sin förflyttning. Därtill är stödsystemet mer inriktat på produktionssidan än konsumtionssidan vilket försvårar nya marknader, värdekedjor, affärsmodeller och företag att växa fram. 

Projektet är ett tydligt exempel på ett nyskapande sätt att arbeta med en grön systemomställning där riktade utbildningsinsatser skapar nya förmågor för Sveriges näringsliv att ställa om. Det är därför ett passande exempel på governance innovation.

Gymnasieutbildning för Komplexa Samhällsutmaningar

SCoG har tillsammans med ett urval gymnasieskolor i Stockholmsregionen under mars 2021 initierat arbetet med att ta fram ett nytt gymnasieprogram med fokus på att öka förståelsen av en tilltagande samhällsomplexitet. Förhoppningen är att detta arbete i ett första skede ska mynna ut i ett par fulla piotprogram under höstterminen 2021.

Målet med utbildningsprogrammet är att bidra med sådan kunskap och förståelse att eleverna kan:

  • Tillämpa teoretiska kunskaper på praktiska problem och konkreta samhällsutmaningar i linje med vad som ligger i forskningens framkant (vilket sällan är svårbegripligt, snarare obekant).
  • Känna sig bekväma med att ta sig an komplexa samhällsutmaningar vilka ofta saknar tydliga lösningar och där ägarskapen till problemen är svårdefinierade. Kanske är de till och med föremål för politiska spel och maktkamper i termer av problemformuleringsprivilegiet.
  • Reflektera över idéer och synsätt, tillämpa kritiskt och kreativt tänkande men också utveckla förmågan att ta initiativ och agera med självförtroende när det gäller att föra fram och driva förslag om förändringar.
  • Utveckla den analytiska förmågan att utvärdera ny input och nya perspektiv i en föränderlig värld, och på så sätt kunna förändra problemformuleringar och i förläningen bidra till iscensättandet av såväl synergier som innovationer.
  • Träna de egna mentala kvaliteterna så som att associera, se analogier och aktivt arbeta med perspektivbyten och abstraktionsnivåer för att översätta egna iakttagelser och analyser i en stark berättelse med en tillgänglig sensmoral.

Läs mer om caset och se en första presentation på SCoG:s sida.

Förnyelselabbet

Förnyelselabbet drivs av SVID sedan 2016, då Socialdepartementet och SKL initierade uppdraget. Sedan 2018 finansieras projektet av Arvsfonden. Det är ett labb för samhällsutveckling med människan som utgångspunkt, och har som ambition att fungera som en sektorsövergripande innovations- och samverkansplattform, för att utifrån användarens perspektiv bättre hantera komplexa frågor.

Genom att utgå från behov och upplevelser hos användargrupper och aktörer och göra dem till medskapare av den systemförflyttning de ser som värdefull, bidrar Förnyelselabbets metodik till systeminnovation. Genom att koppla ihop styrnivåer från det lokala till det nationella bidrar även arbetet till samsyn och bättre ledning och styrning av utmaningar där målgrupper annars lätt faller mellan stolarna.

”En hållbar samhällsutveckling efterfrågar nya sätt att förstå problem och behov. Därför samlar vi aktörer och invånare i labb i Förnyelselabbet. Tillsammans skapar vi kraft och kapacitet att hantera samhällsutmaningar med hjälp av design.”

Förnyelselabbets senaste case i Malmö illustrerar hur designmetodik och systemperspektiv i kombination kan utgöra ett bättre beslutsunderlag för framtiden, för såväl civilsamhällets aktörer som offentliga tjänstepersoner och politiker. I detta labb samlade vi målgrupp och aktörer kring osäkert boende för nyanlända barn. Projektet belyser rösterna från de som påverkas av de beslut som fattas, samt hur de upplever sin egen problematik. Detta kan i sin tur belysa andra aspekter av ett problem än vad som är möjligt från ett perspektiv utifrån / uppifrån. Under 2021 tas insikterna vidare i dialog med andra kommuner, SKR och myndigheter.

Förnyelselabbet är enligt GIS ett exempel på governance innovation då att det skapar möjlighet till praktiskt, samskapande förändringsarbete och lyfter röster som oftast inte kommer till uttryck inom ramen för Sveriges styrsystem. Det är ett exempel på hur man kan nyansera beslutsprocesser genom att inkludera flera perspektiv, vilka tillåts bidra till att luckra upp rigida strukturer som inte tar hänsyn till individuella förutsättningar, och ibland bygger på felaktiga antaganden. Genom detta kan vi synliggöra de faktiska konsekvenserna av de beslut vi fattar, och vilken effekt de får och möjliggöra en än mer värdeskapande styrning och ledning mot framtiden.

Collective Impact Husby

RISE Social & Health Impact Center (SHIC) jobbar med implementeringsstöd och utformning av utfallsfokuserade och proaktiva arbetssätt främst inom offentlig sektor. Målet är att skapa preventiva snarare än reaktiva arbetssätt genom att utveckla samarbetsstrukturer samt förbättra förmågan att avgöra och mäta effekterna av de insatser som utförs inom ramen för offentlig sektors verksamhet. 

Ett projekt som drivs inom ramen för SHIC är initiativet Collective Impact inom stadsdelsområdet Husby, som drivs i samarbete med Folkets Husby och Region Stockholm, med det övergripande målet att minska den psykiska ohälsan i området. Tillsammans har parterna utvecklat ett ramverk och ett övergripande manifest för Collective Impact som skall verka inom stadsdelsområdet. 

Under hösten 2020 har manifestet förankrats bland relevanta aktörer som verkar med frågor som direkt eller indirekt berör psykisk hälsa inom Husby. Därmed har ett treårigt projekt för att etablera en samverkansstruktur mellan boende, civilsamhälle, näringsliv och berörda offentliga parter initierats, inom ramen för vilket flera projekt ska initieras, implementeras och även utvärderas

Collective Impact är en samarbetsform som tidigare varit obeprövad i en svensk kontext. Grundpremissen för samarbetet är en kontinuerlig förankring bland lokalbefolkningen, som möjliggörs bland annat genom att upprätta ett boenderåd och involvera lokalbefolkningen i alla steg av samverkansinitiatviets etablering. Förhoppningen att skapa en samverksansstruktur bland lokala insanser som kan skapa hålbar förändring på lång sikt, med en involverd lokalbefolkning som känner ägandeskap och tillit kring strukturen. Målsättningen är att uppnå bättre resultat för de boende genom ett tydligt samarbete bland olika lokalt förankrade aktörer. SHIC stödjer Collective Impact-samarbetet i Husby med metod- och utvärderingsstöd.

Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du användningen av kakor. Mer information

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close